Svensk klimatpolitik för dig som småföretagare

Ekologisk hållbarhet, Hållbarhet

Det klimatpolitiska ramverket

EU och den svenska staten har hittills inför flera lagar, regler och åtgärder. Och det kommer fler insatser för att ytterligare få ner utsläppen. Dessa insatser får betydande konsekvenser för vårt lokalsamhälle och det lokala småföretagandet, både i form av kännbara utmaningar och som spännande möjligheter till utvecklad verksamhet och nya affärer.

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det klimatpolitiska ramverket ska skapa långsiktiga förutsättningar för att Sverige ska nå sina klimatmål och är en nyckelkomponent i Sveriges bidrag för att leva upp till Parisavtalet.

Det är viktigt att du som företagare håller dig informerad om vad som gäller just din bransch och där du har ditt företag och dina kunder. Börja i tid, läs på och börja så smått hitta just ditt sätt att säkra upp så att din verksamhet ses som hållbar, både av dina medarbetare, leverantörer och kunder.

Läs mer

Vad säger lagen?

Det klimatpolitiska rådet

Det klimatpolitiska rådet är ett tvärvetenskapligt expertorgan med uppgift att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av om den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. Rådet ska belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv och analysera om målen, både kort- och långsiktigt, kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt, samtidigt som hållbarhetsbegreppets tre dimensioner (ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet) beaktas. Rådet ska också bidra till ökad diskussion om klimatpolitik i samhället.

Läs mer
Klimatpolitiska rådet

Naturvårdsverkets roll

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av den svenska regeringen med miljöfrågor inom Sverige, inom EU och internationellt. I det ingår att stödja regeringen med data och analyser till den handlingsplan för klimatmålen som regeringen presenterar var fjärde år. Den 18 december 2019 presenterade regeringen den första handlingsplanen.

Naturvårdsverket, en samlad politik för klimatet.

Sveriges miljömål

Klimatomställningen inom olika områden

Skogen

Skogen har en viktig betydelse för att begränsa Sveriges klimatpåverkan. Den tar upp mer växthusgaser än den släpper ut, och bidrar även med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material.

Industrin

En knapp tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige kommer från industrin.

Transporterna

Transporterna har stor påverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.

Jordbruket

Jordbrukets produktion av livsmedel och foder påverkar miljön och klimatet, men bidrar också till miljönyttor i form av biologisk mångfald och öppna landskap.

Energin

Alla energislag påverkar miljön och klimatet, men olika mycket och på olika sätt.

Konsumtionen

Sverige handlar varor och tjänster internationellt som bidrar till utsläpp i Sverige, men också i andra länder

Jämställdhet

För att lyckas med klimatomställningen behöver även jämställdhet och kvinnors rättigheter beaktas.

Bygg- och fastighetssektorn

Byggandet och förvaltning av byggnader står för stora utsläpp av växthusgaser. Åtgärder behövs för att kunna förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål.

 

Texten ovan är till stora delar hämtad från Naturvårdsverkets webbsida >>

Fakta om klimatutmaningen:

Klimatet är ett av nio planetära gränser och som utgör den gräns i vår naturmiljö som vi inte bör överstiga för att inte riskera konsekvenser bortom kontroll för mänskligheten.

Koncentrationen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären stiger allt mer. För att temperaturökningen ska vara möjlig att begränsa till långt under två grader, och helst under 1,5 grader, behöver utsläppen av växthusgaser snabbt minska.

För att en sådan kraftig omställning av samhället ska lyckas behövs både insatser i enskilda länder och internationellt samarbete för att begränsa utsläppen.

Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll år 2045. Att nå dit kommer bli en stor utmaning för hela samhället. Samtidigt som utmaningen är stor, är klimatomställningen förenad med möjligheter till stora positiva synergieffekter, som renare luft, bättre stadsmiljö och tryggare energiförsörjning.