Dagens krav på hållbarhetsredovisning i Sverige
Enligt årsredovisningslagen är det sedan årsskiftet 2017/2018 krav på att svenska företag som omfattas av årsredovisningslagen (eller motsvarande lag för finansiella företag), och som är av en viss storlek, ska lämna in en hållbarhetsrapport tillsammans med sin årsredovisning. Kravet är inte kopplat till associationsform, vilket innebär att även t.ex. stiftelser, ideella föreningar och handelsbolag omfattas i den mån de uppfyller villkoren.
Det gäller dock bara organisationer som uppfyller minst två av tre nedanstående kriterier:
- Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överstigit 250.
- Balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor.
- Nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250 miljoner kronor.
För övriga små- och mellanstora företag finns det i dagsläget inga direkta och bindande lagkrav för företag kopplat till hållbarhet.
Det finns däremot en rad branschbestämmelser som reglerar verksamheten, framför allt inom tillverkningsindustri, transporter, jordbruk, energi, bygg och fastigheter. Ditt branschförbund kan svara på vad som gäller.
Läs mer
Svenskt Näringsliv: FAQ om lagen för hållbarhetsrapportering.
Finansinspektionen: Redovisningsregler hållbarhet
Finansinspektionen: Nya regler om hållbarhetsrapportering
EU:s kommande regelverk om hållbarhetsrapportering till alla börsnoterade företag inom EU
EU vill skärpa kraven på företagens hållbarhetsredovisning och det ligger därför ett förslag hos Europeiska kommissionen för att revidera och bredda dem. Förslaget är en del av EU:s handlingsplan för hållbar finansiering där även taxonomin med kriterier för och rapportering av miljömässig hållbarhet ingår.
Förslaget innebär att inte bara alla stora företag enligt kriterierna ovan, utan alla små och medelstora företag som har värdepapper noterade på reglerade marknader, ska upprätta en hållbarhetsrapport. Det gäller även moderföretag i en stor koncern. Även icke-EU-företag som är noterade på en reglerad marknad inom EU och EU företag som är dotterföretag i en utländsk koncern ska omfattas av regelverket. Noterade mikroföretag undantas från kravet. Här ingår införandet av mer detaljerade rapporteringskrav enligt obligatoriska EU-standarder, och att rapporten ska granskas antingen av företagets revisor eller av en annan extern granskare.
Vilka omfattas av krav på hållbarhetsredovisning framöver – vad är nästa steg och när införs de?
Nu tas det nya förslaget till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för att få fram till en slutlig lagtext baserat på kommissionens förslag. Sedan ska lagen antas. Direktivet för stora företag föreslås bli tillämpligt för företag kalenderåret 2023, med rapportering från 2024. Kravet på att små och medelstora börsnoterade företag ska upprätta en hållbarhetsrapport träder inte i kraft förrän 1 januari 2026.
Enklare standarder för små- och mellanstora företag
För att ytterligare styra upp hållbarhetsrapporteringen, men också för att underlätta, tas ett antal enklare EU:standarder och hjälpdokument fram parallellt med arbetet med direktivet. De ska vara gemensamma för samtliga europeiska bolag som omfattas av direktivet och underlätta rapporteringen till banker, storföretagskunder och andra intressenter. De är framtagna av flera skäl. Dels kommer små och mellanstora företag som omfattas av direktiven att få en något lättare börda för att uppfylla sina juridiska rapporteringsskyldigheter, i alla fall om man jämför med de stora företagen. Men de är också utformade för att även icke-noterade små och medelstora företag kan ha nytta av dem – på frivillig basis.
Om tidsplanen håller ska kommissionen anta en första uppsättning av EU-standarder senast den sista oktober 2022. Tanken är att de ska användas frivilligt fram till år 2026 för att ge företag tid på sig att förbereda och få ordning på strukturer, bygga upp processer för sin redovisning och därmed skapa bättre förutsättningar för hållbara affärsmodeller.
Standarder hjälper företag att spela en full roll i övergången till en hållbar ekonomi.
För små, onoterade bolag finns alltså inte några lagkrav planerade, men som vi skrivit om tidigare, får allt fler företag, oavsett om man är börsnoterad eller ej, frågor om hållbarhetsarbete från banker, kunder och allmänhet. Övergången till en hållbar ekonomi kommer med säkerhet att innebära att insamling och delning av hållbarhetsinformation blir vanlig affärspraxis för företag av alla storlekar. EU:s kommande standarder och hjälpdokument inom hållbarhetsområdet kan ge alla företag värdefull och kanske nödvändig hjälp på vägen.
Vad tycker Sveriges regering om det här?
Även om det inte är helt klart hur direktivet kommer att implementeras i svensk lagstiftning, innan det är beslutat inom EU, säger sig svenska regeringen välkomna de ändrade reglerna. Eftersom de ger ett bättre underlag för investerare, kunder och konsumenter att fatta välgrundade beslut, och som bidrar till att styra kapitalet mot hållbara investeringar.